Jag vaknar till, alldeles ny vaken inser jag att det är någon som gråter.
Någon i samma rum, alldeles intill. Vänder huvudet åt höger och ser ett
litet ansikte titta fram mellan spjälsängens pinnar, jag ser en tår som
rinner ner för hans kind, men han låter ett litet leendé träda fram på hans läppar.
Jag sätter mig upp, tittar på den lilla killen som ler mot mig, den lilla
kroppen som ligger där, benen som sparkar och med armarna försöker
han sätta sig upp. Jag ställer mig upp, tar ett litet steg och är framme vid
den lilla sängen, med den lilla killen i. Jag tar upp det vackraste barnet
jag någonsin sett, lägger honom mot min axel och ger honom en puss
i nacken. Gungar lite försiktigt fram och tillbaka, den lilla killen lägger
sin ena hand på min arm och hans huvud vilar mot min hals och axel.
Han är så liten, så förstående. Han tittar mig djupt in i ögonen och lägger
sedan tillbaka huvudet där det var tidigare. Jag lägger mitt huvud lite lätt
mot hans. Känner närheten och kärleken flödar. Barnet somnar om, mitt
barn, min älskade William. Jag lägger försiktigt ner han i den lilla spjälsängen
igen. Står och tittar på honom, medans far en så underbar känsla genom
hela min kropp, jag känner mig så lycklig och tänker tyst för mig själv
"han är min, mitt lilla hjärta". Jag vänder mig om och tar det lilla steget
tillbaka till sängen, lägger mig ner, lägger huvudet på kudden och drar
över mig täcket som fortfarande är varmt. Tittar en sista gång mot spjälsängen,
blundar och ler, tänker på minnen, tänker på alla underbara dagar med William. Faller snabbt tillbaka i sömn. Nästa gång jag vaknar hör jag samma kille som tidigare, han är glad, han tittar på mig och skrattar när han ser att jag tittar tillbaka, mina läppar bildar ett leendé och jag säger
:- Jag älskar dig!


Skrivet av Inger Persson


William är en riktig glädje spridare och jag ville berätta om ett av de alla tillfällena som jag känner mig så lycklig. Ni får gärna skriva och berätta vad ni tyckte om texten.