Det hela gick bra. Vi fick komma in till ett rum och byta kläder direkt, vi var nämligen först där kl 7.05. Sedan träffade vi narkosläkaren och fick Wille väga sig. Vi fick vänta en stund, och sedan byta till uppvakts rum, William fick tre olika mediciner och blev lite sömnig, efter en stund kom doktorn och hämtade oss. William fick hoppa upp på operations britsen/ sängen, de skulle sätta fast en liten slang på hans hand med öppning och stängning (vet inte vad de heter) under tiden avledde några andra hans uppmärksamhet med att välja en tatuering och sätta fast den på andra armen, han fick en nalle och de började ge honom en genomskinlig vätska i handgrejen, William hoppade ner i min famn, kramade mig (medans de gav honom en vit vätska i handen) William sa "jag vill vara med min mamma", kramade mig, gav mig en puss och sa att han älskade mig och bara en sekund efter det säckade han ihop. Han las upp på britsen och jag fick följa med en sköterska ut.



Gick och bytte kläder, lämnade mitt telefon nummer. Sedan for jag till Lykke och min mor. Hann dricka en halv kopp kaffe, sedan ringde de och sa att han var klar.

Halv sprang/ gick dit och fick genast komma in i uppvaknings rummet, där min lilla, lilla kille låg och sov djupt. Satt vid hans sida i ungefär 1,5 h och strök honom på handen och i håret. Sedan vaknade han, väldigt groggy och han blev så glad när han såg mig. Pussar och kramar, han fick en piggelin, och kanske efter en halv timme ville han gå. Men han kunde inte. Så jag bar honom, vi fick ändå gå till ett annat rum där han fick en festis och en skink macka, dock ville han inte alls äta. Men fick i honom halva festisen och halva mackan, samt att jag hade med mig en cola till honom som han tog några klunkar av.


Sen blev han ledsen och ville inte alls vara kvar där, han ville gå ner och köpa kaninen (lovade honom igår att han skulle få en) samt att han saknade mormor och Lykke. Gick ut och letade efter doktorn, sen in igen och klä på honom sina vanliga kläder. Doktorn kom och berättade hur allting gått och vad man ska tänka på efteråt, samt att han blir kallad om tre månader på nytt hörseltest. Sedan fick vi gå, ner till mormor och Lykke, in på den lilla kiosken och köpa kaninen.


Vi gick till bilen, packade ihop allt, förbi storheden (Wille somnade i bilen) så jag tvär sprang in på hm bara, sen raka vägen hem. William sov nästan hela vägen hem och efter det har han varit lite spak, men ändå sig själv.

Han är så himla duktig min älskade pojk ❤