Just efter jag skrivit mitt förra inlägg så ändrades dagens planer rätt så mycket. Gogubben var tvungen åka iväg till norge över dagen för att fixa allt med sjukskrivningen d.v.s. lämna alla papper, annars skulle det skannas hit och dit, samt faxas.. vem har en fax hemma liksom?! Samt att han behövde lämna in fler uppgifter till skatteattentaten (eller var det nu heter) i norge för att kunna få skatten utbetald. Så han och Lykke åkte iväg just innan elva snåret och kommer förmodligen alldeles strax hem. 

 

 

Jag och William passade då på att göra några nödvändiga ärenden och några mindre nödvändiga. Bland annat var vi in och köpte bindor i större modell inför bebisens ankomst/ hemkomst efter bb vistelsen (vilket jag helt och hållet glömt bort att inhandla). William undrade så klart vad man använde de till och jag förklarade för honom att efter man fött en bebis, så blöder man mer från snippan och då behövs dessa. Det godtog han och förstod precis. Vi hann mer eller mindre bara till bilen så utbrast han, halverst i paniken "MEN MAMMA!! NÄR BEBISEN KOMMER, TÄNK OM DIN SNIPPA GÅR SÖNDER DÅ!!?". Kan tala om att det var lite svårt att hålla sig för skratt. Men förklaring fick han och lite lätt snabb spolat, så sa jag att alla inte går "sönder", utan att man kan få ett litet sår men att doktorerna lagar det. Jag fick då stränga order om att säga åt doktorn att laga hans mamma bra, om jag skulle få ett sår. Nog är han allt bra söt! Vi var även en sväng på a-färg och tapet där jag äntligen köpte min efterlängtade ljusstake eller köpte och köpte, rättare sagt så fick jag den av min kära gogubbe. 

 

 

Gogubben hade även hunnit vara iväg med våra vinterdäck för omläggning innan han åkte iväg till norge. Så stort tack till min fina pappa som for och hämtade dem åt oss, samt bar in allt åt mig! Hade blivit lite väl ansträngande för denna gravidkropp att bära tolv däck fram och tillbaka flera gånger.

 

 

William har även varit på simskolan under dagen och jag blir så glad, när jag ser att han är så duktig och har så kul på samma gång. Man växer liksom två meter av stolthet! ♥

 

 

 

Nu ikväll slog tanken mig. Fy vad jag kommer sakna mina små när vi åker iväg till förlossningen/bb, vi har nämligen bestämt oss att stanna dessa tre dagar denna gången (kan även bli fler dagar, beroende på om de sätter igång mig direkt eller inte). Med Lykke åkte vi hem efter en och en halv dag, men då var man så klart tvungen komma tillbaka för den sista läkarundersökningen. Vilket vi helst vill slippa nu, så klart återstår det att se om vi klarar av att vara utan William och Lykke så länge. Vet inte om det är stängt på bb när vi är där, alltså om det är rs eller vinterkräk sjukan. Då får nämligen ingen komma in och man får inte heller ta med barnet ut från avdelningen. Men om det inte är stängt, så kommer förhoppningsvis mormor, morfar, William och Lykke på besök. Lykke har jag nämligen bara varit ifrån en natt sen hon föddes, så det blir nog tufft att inte få träffa henne. William är jag mer van att vara utan eller van och van, men han är ju hos sin pappa till och från. Man blir så klart aldrig van att vara utan sina barn, det är verkligen inte alls kul och jag önskar att han vore hemma jämt, men han måste så klart få träffa sin pappa också.