Bebisen:

Den väntar på att få komma igång med att födas. Väntar på det rätta ögonblicket. Det är trångt. Väldigt trångt. Det väntar tålmodigt. Säkert mer tålmodigt än du gör ...

Barnet är utrustat med över sjuttio olika reflexer, nästan allt fosterfett är borta och 15 procent av kroppen består av fett. 

Moderkakan lossnar från livmoderväggen vid födseln och navelsträngen slutar fungera samtidigt som barnet tar sina första andetag. När dessa första andetag tas, utlöser det vissa förändringar i hjärta och artärer som gör att blod leds till lungorna. 

Barnet kan väga allt mellan 2,5 och 4,5 kilo och vara 46-55 centimeter långt. Nu är det trångt därinne.

Mamma:

Du är nu inne i den vecka då du förväntas föda, men i själva verket är det bara ca 5 procent av alla barn som föds på den beräknade nedkomstdagen. Du får räkna med plus/minus två veckor och de flesta föder efter det beräknade datumet. En graviditet varar allt från 37 veckor+0 dagar till 41 veckor + 6 dagar.

Nu fyller barnet hela din bukhåla. Dess huvud pressar mot livmoderhalsen, som börjar mjukas upp. Vid tiden för förlossningen är navelsträngen ofta lika lång som barnet självt.

Passa på att vila och äta mycket kolhydrater innan förlossningen så kommer du att orka bättre. Sov, sov, sov eller vila om du inte kan sova! Du behöver alla krafter. Under det aktiva skedet av förlossningen gör du av med lika mycket kalorier som en maratonlöpare gör av med varje timme. Dessutom kanske du kommer att vara vaken i ett dygn kring förlossningen.

Dina graviditetshormoner kan påverka det nyfödda barnet. Både pojkar och flickor kan ha svullna bröstvårtor och det kan till och med innehålla små mängder mjölk. Även könsorganen kan vara påverkade - blygdläpparna hos flickor och pungen hos pojkar kan vara förstorade. Det är normala avvikelser och försvinner efter ett kort tag.

Du får nu gå på täta kontroller hos barnmorskan och ditt barns tillstånd övervakas noggrant.

Pappa:
Under själva förlossningen är din viktigaste roll att vara där! Du ger henne vatten, torkar pannan. Du kan hålla henne, massera henne. Lyssna på vad hon och hennes kropp säger. Prata med henne och barnmorskan. Hjälp henne med kuddar eller att ändra ställning. Var lyhörd och se och bekräfta hennes smärta. Hon vill kanske inte att du ska röra henne. Peppa och uppmuntra. Pusha och stötta. Du klarar det!

Bebisen: En genomsnittlig bebis är lite över 50 cm lång och väger strax under 3,5 kg när den föds, men det är också vanligt och helt normalt att bebisen väger allt mellan 2,5 och 4 kg. Bebisen förbereder sig att födas genom att samla på sig extra mycket energi för att klara sig under förlossningen och de första levnadsdygnen innan mjölkproduktionen kommit igång.

De senaste veckorna har bebisen samlat på sig avfall i mage och tarmar. Detta avfall kallas för beck och är grön-svart, och består av hudceller, lanugohår och annat material som bebisen svalt. Detta är den första avföring som bebisen kommer ge ifrån sig efter förlossningen. Ibland händer det att bebisen släpper becket ifrån sig redan i magen och kommer då ut delvis täckt av grön-svarta restprodukter. Särskilda åtgärder vidtas av vårdpersonalen om detta skulle vara fallet.

Bebisens huvud är mjukt och formbart på grund av de s.k. fontanellerna som kan liknas vid rörliga plattor, som ännu inte är sammanvuxna. Dessa är till för att huvudet skall kunna deformeras något för att enklare kunna passera ut genom födelsekanalen. Detta är normal och inte farligt för bebisen, men kan göra att huvudet ser lite underligt ut direkt efter förlossningen, men det återgår snart till normal form.

Fostervattnet, som var klart från början, är nu mjölkaktigt från allt det som avsöndrats från bebisen under graviditeten, bl a hudceller som ömsats för att ge plats för den nya hud som växer underifrån. 

Mamma: Bestäm dig för att du är klar att föda ditt barn! Nu är du klar med förberedelser och du är redo. Känslomässigt känner man ofta blandade känslor, man är otålig samtidigt som man kan känna rampfeber. Livmodertappen har i regel börjat mogna och mjukats upp för att underlätta förlossningsarbetet, i vissa fall försvinner den helt. Slemproppen kan lossna, men det är ingen garanti att förlossningen är på gång. Om den lossnar i tidigt skede kan den till och med återbildas. Slemproppen bildas i vecka fyra för att skydda ingången till livmoderhalsen. Den kan vara alltifrån genomskinlig i en geléaktig konsistens till brun-, röd- eller grönfärgad. Den kan även komma ut i små omgångar och vissa märker inte ens av den.

Innan dina förlossningsvärkar börjar kan det hända att du upplever förvärkar, vilka inte skall förväxlas med Braxton-Hicks-värkar. Dessa förvärkar hjälper till att utvidga livmoderhalsen och förbereder vattenavgången. De kan försvinna om du ställer dig upp och går omkring en smula. Övre delen av din livmoder är nu 16.5 - 18 cm ovanför naveln.

På TV börjar förlossningen typiskt med att vattnet går – mitt i en folksamling, såklart – och fortsätter med ögonblickliga sammandragningar. Du behöver sannolikt inte vara särskilt orolig att detta ska hända dig. Fosterhinnorna brister i mindre än 15 % av fallen och även om det sker så brukar bebisens huvud fungera som propp (du kan däremot märka att det läcker om du ligger ner). Det bästa är att ta det lugnt om detta sker – det kan ta timmar innan värkarna börjar – och ringa BVC eller läkare. Din kropp kommer att fortsätta producera fostervatten tills bebisen är född, så du kanske får rådet att stanna hemma tills värkarna har satt igång.

Vad gör du om veckan går och ingen bebis kommer? Inget att vara orolig för. Bara 5% av alla barn föds på sitt beräknade förlossningsdatum och man väntar i allmänhet minst två veckor innan man bedömer dig som överburen.

Du kanske känner dig stor tung och otymplig, men håll ut. Målet är inte långt borta. Bebisen kan födas vilken dag som helst nu. Bara 5% av alla barn föds på sitt beräknade förlossningsdatum.